När man pratar om slant boards, lutningsbrädor eller stretchbrädor hamnar fokus ofta på lutningsgrader: 20°, 30°, 35°, 40° eller 45°. För många användare är detta logiskt – lutningen upplevs som själva kärnan i produkten.
Samtidigt hör vi ofta motsatsen:
att även den lägsta lutningen kan kännas för brant, särskilt vid stelhet, smärta eller begränsad rörlighet.
Det viktiga är då att förstå en sak:
en slant board är inte ett statiskt verktyg med ett enda användningssätt. Lutningen är en variabel – men hur och i vilken position den används är minst lika avgörande.
Lutning är bara en del av belastningen
Det är lätt att tänka att en viss lutning automatiskt innebär en viss belastning. I praktiken påverkas belastningen minst lika mycket av:
- kroppens position i förhållande till brädan
- hur mycket kroppsvikt som faktiskt vilar på foten
- om övningen utförs stående, sittande eller liggande
En 30° lutning kan upplevas som extrem i ett sammanhang – och som mycket mild i ett annat.
När även 20° känns för brant
Om även den lägsta lutningen upplevs som för intensiv betyder det inte att slant board är “fel” för dig. Det betyder ofta bara att den klassiska stående vadstretchen inte är rätt startpunkt just nu.
Det finns flera sätt att arbeta med samma bräda utan att belasta ytterläget fullt ut.
Alternativ 1: Stå “åt andra hållet” – tårna nedåt
Ett ofta förbisett användningssätt är att stå på baksidan av lutningen, med tårna pekande nedåt och hälarna högre upp.
I detta läge:
- minskar dorsalflexionen i fotleden
- belastningen förskjuts
- rörelsen blir betydligt mildare
Detta kan användas för:
- försiktig rörlighetsträning
- balans och kontroll
- gradvis exponering för lutning
För vissa fungerar detta som ett naturligt första steg innan man står “rättvänd” på brädan.
Alternativ 2: Sittande användning
Genom att sitta på en stol och placera framfoten mot slant boarden:
- minskar den totala belastningen kraftigt
- kan fotledsrörlighet tränas mer isolerat
- blir rörelsen lättare att kontrollera
Sittande användning kan vara relevant:
- vid smärta eller osäkerhet
- tidigt i rehabilitering
- för äldre användare eller vid nedsatt balans
Här blir även brantare lutningar ofta fullt hanterbara, eftersom kroppsvikten inte belastar fotleden på samma sätt.
Alternativ 3: Brädan mot vägg – liggande på rygg
Ett mer kreativt, men fullt rimligt, användningsområde är att:
- placera slant boarden stadigt mot en vägg
- ligga på rygg på golvet
- vila fötterna mot brädan
I detta läge kan lutningen användas som:
- fotstöd vid höftlyft / hip thrusts
- rörlighetsposition för fotled utan full kroppsvikt
- ett sätt att variera vinklar i underkroppsträning
Här blir även 35–45° ofta fullt användbara, eftersom belastningen regleras av höftlyftet – inte av kroppsvikten i stående.
Alternativ 4: En fot i taget
Att använda slant boarden med en fot i taget:
- halverar den belastning som annars uppstår
- gör det lättare att justera trycket
- kan ge bättre kontroll och fokus
Detta kan vara ett sätt att:
- jobba asymmetriskt
- anpassa belastning mellan höger och vänster sida
- gradvis vänja fot och vad vid lutning
Om de brantare lutningarna (35°–45°)
Brantare lutningar är ofta det som får användare att känna sig begränsade. Det är viktigt att understryka att:
- de inte är nödvändiga för de flesta
- de inte är tänkta som standardlägen
- de ofta fungerar bäst i alternativa positioner
I många fall är 35–45° mer relevanta för:
- sittande eller liggande användning
- styrkeövningar snarare än stretching
- variation, inte progression
Ett annat sätt att tänka kring “rätt lutning”
I stället för att fråga “vilken lutning är bäst?” kan det vara mer hjälpsamt att fråga:
- I vilken position känns rörelsen kontrollerad?
- Var kan jag belasta utan att spänna mig?
- Hur kan jag använda samma bräda på flera sätt?
Ur det perspektivet blir slant boarden inte ett begränsande verktyg, utan ett flexibelt redskap som kan anpassas över tid.