En vanlig invändning mot slant boards, lutningsbrädor och stretchbrädor är oro för knän och hälsenor. Frågan är relevant: när fotleden placeras i dorsalflexion förändras belastningen i hela underbenets rörelsekedja.
Den här artikeln går igenom vad vi vet om säkerhet, hur belastningen faktiskt fördelas, och när man bör vara extra försiktig.
Varför uppstår oro kring knän och hälsenor?
När man står på en lutningsbräda:
- flyttas fotleden in i ytterläge
- ökar kraven på vadmuskulatur och hälsena
- förändras vinklarna i knäleden
För personer med smärta eller tidigare skador kan detta upplevas som osäkert – särskilt om användningen saknar struktur.
Hur fördelas belastningen biomekaniskt?
Fotled → vad → hälsena
Den primära effekten av en slant board sker i:
- fotleden (ökad dorsalflexion)
- vadmuskulaturen (förlängning under belastning)
- hälsenan (ökad dragbelastning)
Vid korrekt användning:
- sker belastningen kontrollerat och jämnt
- är kraften huvudsakligen longitudinell (i senans längdriktning)
Detta skiljer sig från snabba eller explosiva rörelser, där belastningstopparna är betydligt högre.
Påverkan på knäleden
Knäleden påverkas indirekt genom:
- förändrad underbensvinkel
- muskelaktivering i vad och lår
Vid statisk användning (stretching):
- är knäbelastningen generellt låg
- risken för överbelastning begränsad
Vid övningar som knäböj på slant board:
- ökar kraven på kontroll och teknik
- belastningen i knäleden kan öka, beroende på utförande
Därför bör övningsval och lutning alltid anpassas efter individ.
Är slant board säkert för hälsenan?
Forskning visar att:
- senor anpassar sig till belastning över tid
- gradvis stegrad belastning är central för senhälsa
Slant boards används ofta just för att:
- möjliggöra kontrollerad belastning
- minska behovet av balans och kompensation
Risk uppstår främst vid:
- för hög lutning för tidigt
- för lång tid i ytterläge
- otillräcklig återhämtning
Detta är anledningen till att progression och dosering är avgörande (se artikeln om hur man använder en slant board korrekt).
Vem bör vara extra försiktig?
Personer som bör börja försiktigt
- personer med tidigare hälsenebristning
- personer med akuta knäsmärtor
- äldre personer med nedsatt balans
- personer med oklar eller odiagnostiserad smärta
I dessa fall bör:
- låg lutning (25–30°) användas
- korta exponeringar prioriteras
- smärtrespons följas över tid
Vanliga säkerhetsrelaterade misstag
Att ignorera smärtsignaler
Smärta som:
- tilltar över tid
- kvarstår efter passet
- påverkar gång eller vardag
är ett tecken på att belastningen behöver justeras.
Att använda instabil eller halkig bräda
En instabil lutningsbräda:
- ökar risken för kompensation
- försvårar korrekt positionering
- kan öka belastningen i knän och rygg
Stabil konstruktion och halkskydd är därför en säkerhetsfråga, inte en designfråga (mer om detta i artikeln om skillnaden mellan billig och professionell slant board).
Sammanfattning
En slant board är i sig inte farlig för knän eller hälsenor. Risk uppstår främst när:
- lutningen är för brant
- doseringen är felaktig
- användningen saknar progression
Vid korrekt användning är slant boards ett vanligt och accepterat hjälpmedel inom både träning och rehabilitering.
Läs vidare
- Se artikeln om hur ofta man bör använda en slant board
- Läs om säkerhet för knän och hälsenor
- Läs mer om vilken lutning som är bäst – 20° till 45°
- Se vår guide om säker användning och vanliga misstag
- Besök produktsidan för att se hur en stabil slant board är konstruerad
- Vanliga frågor besvaras i vår FAQ
- Läs mer om oss och hur vi arbetar med produktutveckling och tester
Referenser (urval)
- Magnusson SP, Kjaer M. The impact of loading, stretching and injury on the human tendon. J Appl Physiol.
- Bohm S et al. Mechanical properties of the human Achilles tendon. J Biomech.
- Silbernagel KG et al. Continued sports activity with an Achilles tendon rupture. Am J Sports Med.
- Cook JL, Purdam CR. Is tendon pathology a continuum? Br J Sports Med.