Hälsporre, oftast relaterad till plantar fasciit, är en av de vanligaste orsakerna till långvarig smärta under hälen. Många som söker information om slant board, stretchbräda eller lutningsbräda gör det just för att de har fått rådet att stretcha vaderna eller öka rörligheten i fotleden.
Men vilken roll spelar egentligen en slant board vid plantar fasciit – och vad stöds av forskning respektive klinisk erfarenhet?
Kort om hälsporre och plantar fasciit
Vad innebär plantar fasciit?
Plantar fasciit innebär smärta i den plantara fascian, ett starkt bindvävsstråk som löper från hälbenet till framfoten. Tillståndet kännetecknas ofta av:
- smärta vid de första stegen på morgonen
- ömhet under hälen
- smärta som kan minska vid uppvärmning men återkomma efter belastning
Begreppet hälsporre används ofta i vardagligt tal, men smärtan beror i regel inte på själva benutväxten, utan på belastning och irritation i bindväven.
Varför är vadmuskulatur och fotledsrörlighet relevant?
Flera studier visar ett samband mellan:
- begränsad dorsalflexion i fotleden
- ökad belastning på plantar fascia
Stram vadmuskulatur och nedsatt rörlighet i fotleden kan öka draget i den plantara fascian vid gång och löpning. Därför ingår vadstretch och belastningsträning ofta i behandlingsrekommendationer.
Slant board i relation till etablerade rehabprinciper
Stretching av vadmuskulatur
Vadstretch är ett vanligt inslag i både kliniska riktlinjer och egenvårdsprogram vid plantar fasciit. Forskning har visat att:
- regelbunden stretching av vadmuskulatur kan minska smärta
- effekten är större när stretching utförs konsekvent och korrekt
En slant board används här som ett sätt att:
- förenkla korrekt fotposition
- minska variation i utförande
- göra stretching mer tids- och belastningskontrollerad
Excentrisk belastning
Excentrisk träning (där muskeln arbetar under förlängning) är välstuderad vid både hälsene- och plantarrelaterade besvär.
Slant boards används ofta som:
- underlag för excentriska vadövningar
- hjälpmedel för att öka belastningen i ytterlägen
Det är dock viktigt att förstå att det är belastningen i sig, inte brädan, som är den aktiva komponenten.
Vad säger forskningen – och vad säger den inte?
Vad forskningen stödjer
- Stretching av plantar fascia och vadmuskulatur är en etablerad del av behandlingsrekommendationer vid plantar fasciit
- Begränsad fotledsrörlighet är associerad med ökad risk för plantar fasciit
- Gradvis och kontrollerad belastning är central för långsiktig förbättring
Vad forskningen inte säger
- Det finns inga starka belägg för att en specifik typ av slant board är “bäst”
- Det finns inga studier som visar att en slant board ensam botar hälsporre
- Resultat varierar beroende på dosering, individ och helhetsupplägg
Klinisk erfarenhet: varför används slant boards ändå?
I praktiken används slant boards ofta eftersom de:
- gör övningar enklare att utföra korrekt hemma
- minskar behovet av balans och koordination
- ger ett tydligt ramverk för belastning och progression
Många fysioterapeuter använder därför lutningsbrädor som ett pedagogiskt och praktiskt hjälpmedel, snarare än som en fristående behandling.
När kan en slant board vara relevant vid hälsporre?
En slant board kan vara relevant som del av ett rehabupplägg om:
- vadmuskulaturen är tydligt stram
- fotledsrörligheten är begränsad
- stretching eller excentrisk träning annars är svår att genomföra korrekt
Den bör däremot användas med försiktighet vid:
- kraftig smärta i ett akut skede
- tydlig smärtökning vid belastning
- osäkerhet kring diagnos
Vid tveksamhet bör alltid individuell bedömning göras av vårdgivare.
Praktiska råd för användning vid plantar fasciit
- Börja med måttlig lutning
- Undvik smärta som ökar över tid
- Prioritera regelbundenhet framför intensitet
- Kombinera med annan belastnings- och rörlighetsträning
Mer detaljer kring detta finns i vår artikel om hur man använder en slant board korrekt.
Sammanfattning
En slant board är:
- inte en behandling i sig
- inte en garanti för smärtfrihet
Men den kan vara:
- ett effektivt verktyg för att genomföra vadstretch och belastning korrekt
- ett stöd i rehabilitering vid plantar fasciit när den används rätt
Nyckeln ligger i hur den används, inte i själva redskapet.
Läs vidare
- Läs mer om vilken lutning som är bäst – 20° till 45°
- Se vår guide om säker användning och vanliga misstag
- Besök produktsidan för att se hur en stabil slant board är konstruerad
- Vanliga frågor besvaras i vår FAQ
- Läs mer om oss och hur vi arbetar med produktutveckling och tester
Referenser (urval)
- DiGiovanni BF et al. Plantar fascia–specific stretching exercise improves outcomes in patients with chronic plantar fasciitis. JBJS.
- Rabin A et al. Limited ankle dorsiflexion increases the risk for plantar fasciitis. J Orthop Sports Phys Ther.
- Landorf KB, Menz HB. Plantar heel pain and fasciitis. BMJ Clinical Evidence.
- Rathleff MS et al. High-load strength training improves outcome in patients with plantar fasciitis. Scand J Med Sci Sports.